Lite mer ordning i kaoset

Före och efter.
Men mycket återstår.

Min lördag

Klädbytardag i Nälsta - inte så stor och organiserad som den jag brukar gå på men som bonus fick jag krama på och prata med min bästaste Johanna.
Blev i alla fall en del plagg för den nätta summan 235 kr.
Förutom tio barnplagg (jeans, t-shirts, jacka) hittade jag oanvända stövletter i precis min storlek.
30 spänn.
Som hittat.

Sen blev det ett pass AfHo (afro-house) på mitt fina gym som hade Get inspired-helg.
Var peppad och träningssugen inför passet (där jag var först av alla) och helt slut efteråt.
Härligt!

Ikväll ska vi på mysmiddag till familjen Feldt.
Länge sedan vi hängde med dem nu.
Vin och mycket babbel hoppas jag på.

Hur är er lördag vänner?

Långt inlägg om mig och maten

Jag började ju testa 5:2 i slutet av augusti.
Det gick väldigt lätt (det funkar bra för mig som ändå inte riktigt är en middagsmänniska på vardagarna) och på två veckor gick jag ner hela tre kilo.
Men det kändes som lite fusk.
Eftersom jag samtidigt är med i VV online och hade min invägningsdag dagen efter en fastedag var det ju alltid en rejäl nedgång.
Jag vill gå ner i vikt på ett vettigt sätt i lagom takt - men samtidigt har jag ju läst och sett filmen om fördelarna med fasta för hälsan.
Leva länge och vara frisk liksom.
Så jag gick över till 6:1.

Nu känns det som att jag hittat helt rätt!

En dag i veckan är det fastedag och då äter jag lite, dvs. ingen frukost men mycket vatten och en del te och sedan en normal lunch med mycket grönsaker och på kvällen nåt litet.
Blir ungefär 10 points enligt VV-appen.

Fyra dagar i veckan äter jag ordentligt och nyttigt och gör av med mina dagliga 26 points och inget mer.

Två dagar i veckan (från fredag kväll till söndag morgon) unnar jag mig lite extra.
Vin, godis/glass och härliga helgfrukostar.
Och använder då upp mina extra 49 points.

Utöver detta tränar jag ju också lite, 3-4 tillfällen i veckan på olika gymklasser, löpning eller powerwalks.
Lagom mycket och för att det är skönt.
Ingen press.

Så på en månad har jag nu gått ner drygt 4 kg.
Jag känner mig varken hungrig eller ätstörd och inte stressad över att tappa kilon snabbare.
Jag har hittat mitt sätt att fungera.
För livet känns det som.
Men det får vi väl tiden avgöra.

Målet är att gå ner drygt fyra kilo till - då har jag nått målvikten jag strävat mot sedan 11 år (min bröllopsvikt och även "normalBMI").
Men jag tar det i min takt.
Och har ett alldeles vanligt härligt liv under tiden.
Fan vad skönt det känns!
❤

Minnen

När jag kom hem igår låg en stor mapp på bordet med foton, brev, vykort och annat nostalgiskt från min uppväxt.
Det var pappa som lämnat detta då min faster gått igenom farmors gamla lådor i helgen och samlat ihop detta.

Otroligt mycket känslor kom över mig när jag tittade igenom.
Alla fina foton på mamma och pappa som unga föräldrar.
Deras vigselinbjudan (från 1975!) samt Freddes och mina bröllopskort och det hemmaskapade inbjudningskortet.
Brev från en 9-årig Kattis till sin farmor (otroligt vilken handstil jag hade då!) och många vykort från mamma.

Men särskilt tårögd blev jag av en sångtext som mamma skrivit till min 20-årsdag och som farmor sparat.
Den var så otroligt mycket mamma och jag.
Då kändes det i hjärtat hur otroligt mycket jag saknar henne...

Saker jag nojar mig för

- Vägglöss
- Hårlöss
- Skabb
- Fästingar
- Mask i magen
- Magparasiter
- Kräksjukan (fast den är i alla fall över på typ 48 timmar)
- Leverfläckar jag inte vet om de är nya/växer/har konstigt utseende
- Sjukdomar i allmänhet
- Cancer i synnerhet
- Flygolyckor
- Döden

Hälsningar hon som borde signa upp för någon sorts KBT-träning

Historieförvanskning för nyttans skull

Jag hör Theo skälla på sin syster.

- Vi måste gå UT och leka!!! Ute får man D-vitaminer och man får hälsa. Tänk på barnen förr i tiden. De fick sitta inne jämt. Och aldrig gå ut. Och vet du vad som hände med dem? Vet du? De DOG!!!

(Jag är helt oskyldig till denna argumentation - inte ens D-vitaminargumentet kommer från mig...)

Sleepover i Årsta

Efter god middag, vin, finchoklad och sällskapsspel med två av de mysigaste kollegorna jag har så bäddade jag ner mig i kollegans nya stora soffan (vid namn Björnen) och sussade bekvämt.
Nu är jag vaken sedan en timme och väntar på att värdinnan ska vakna hon också.
Efter frukost bär det hem till förorten på andra sidan och hämta barn, köpa lördagsgodis och mysa järnet.
Vad är era lördagsplaner?

Trollens rock'n roll!

Rockig ballerina.
Min cooling.
❤❤❤

Föräldraengagemang

Igår var det föräldramöte för båda barnens klasser så Fredde och jag delade upp oss.
Jag fick Theos klass.
Och än en gång konstaterar jag att han har haft tur med sin klass - pedagogisk fröken med bra ordning och som har idel positiva ord om klassen - och engagerade föräldrar som vill att barnen ska känna gemenskap och göra saker ihop.
Sånt som är otroligt viktigt.
Anmälde mig, snäll som jag är, som klassombud för föräldraföreningen.
Och självklart blev jag klassförälder i Michas klass.
Men som sagt - engagemang är viktigt.

Mitt jobb och framtiden

Brukar ju sällan skriva särskilt mycket om mitt jobb - var jag jobbar och vad jag gör - men jag gör ett undantag nu.
För det är lite mycket att fundera på...

I förra veckan fick vi på vår avdelning på jobbet ett besked som vi väntat på väldigt länge.
Ja, typ i flera år efter hela tre utredningar och rapporter.
Nu är det äntligen bestämt och officiellt (typ, men det ska ju ut i budgetpropositionen nu i veckan - så som det funkar på myndigheter).
Beskedet var lite oväntat men ändå inte helt chockartat.
Det innebär i alla fall en verksamhetsövergång, som det så fint heter på myndighetsspråk.
Det vill säga - vi alla medarbetare går över till en annan myndighet med alla våra arbetsår, lön och annat.
Senast 1 juli nästa år ska det vara klart.

Dock kvarstår en massa frågetecken.
Hur kommer organisationen se ut? (Det kommer lika många kollegor från två andra myndigheter som ska in i organisationen också.)
Vem får vi som chef? (Jag har ju i mångt och mycket valt mitt jobb just tack vare att jag fick en så otroligt bra chef.)
Vad kommer vi att få göra, kommer våra planer för framtida projekt ändras, får vi arbeta på samma sätt?
Och för mig speciellt så är frågan "Behövs det så många kommunikatörer och i så fall kommer jag att få jobba lika nära mina kollegor som idag?"

Risken finns ju att det inte riktigt finns plats för mig på samma sätt som idag - och har jag inte heller min fantastiska chef bakom mig så kanske det inte är lika lätt att få gehör för mina tankar om framtiden.
Kanske sugs jag upp nån central kommunikationsavdelning, kanske blir jag överflödig och med bara två år på myndighet kanske jag är först att gå?

I veckan fick jag också en förfrågan från en chef på en annan avdelning på min nuvarande myndighet om jag kanske var intresserad av en ny tjänst hos dem, med lite liknande uppgifter som de jag har idag.
På samma myndighet, men utan mina nuvarande närmaste kollegor och kanske lite mer administrativ karaktär än kommunikativ.
En bra chef har jag förstått och jag skulle ha ganska fria händer i min roll och många kollegor på den avdelningen är självklart roliga och trevliga vet jag redan idag.
Och det är en fortsatt fast tjänst med mindre osäkerhetsfaktorer.

Men.

Jag gillar verkligen mina närmaste kollegor, trivs med min roll idag, har en fantastisk chef och har lyckats sätta mig in rätt bra i det vi arbetar med och förståelse för vårt uppdrag.
Gör ett rätt bra jobb tror jag.
Och så kittlar det ju lite i mig med denna påtvingade förändring - att byta arbetsgivare (ja, myndighet då - staten är ju fortfarande allas vår arbetsgivare) och kontor, att få vara med om förändringsarbetet.
Att stanna kvar på samma plats innebär att det är samma problem som finns idag (jodå, det finns alltid några problem på en arbetsplats) och att jag inte får jobba med en lika snygg webbplats som den jag byggt upp.

Min chef har gett mig råd när det gäller både för- och nackdelar.
Men i slutändan är det min magkänsla som måste bestämma säger hon.
Och hon har ju rätt.
It's up to me.
Så jag hänger nog med i övergången.
Hoppas att även nya myndigheten ska se fördelen med att ha mig som kommunikatör i mitt gamla gäng.
Känns det inte helt rätt då så får jag se mig om efter annat jobb.
Visst, inte helt lätt i detta yrke (jag fick detta jobb i konkurrens med 200 sökanden!) men jag tror och hoppas att min erfarenhet och kompetens ska leda till något bra - om jag hamnar i jobbsökarsituationen.

Så.
Långt inlägg, kort summering.
Jag sitter still i båten och hoppas att den ska föra oss framåt på ett bra sätt.
Oavsett var man hamnar.
Det blir nog en rätt spännande resa i alla fall.

Parmiddagar FTW!

Igår hade vi bjudit in Freddes barndomskompis F med fru M och min ex-kollega P med maken C.
De är alla fyra goda vänner och brukar umgås mycket - vi däremot har aldrig haft dem på middag och både M och C är egentligen nya bekantskaper för mig och Fredde.
Men vi hade på känn att det skulle bli en riktigt trevlig kväll.
Och det blev det!

Efter bubbel, löjromstoast, grillad fläskfilé med rotfrukter i ugn, vitchokladmousse med blåbär och många flaskor vin var vi de bästaste av vänner och skrattade, grät, dansade, sjöng och hade en fantastisk festkväll.
Detta känns som min nya melodi - parmiddagar!
Stora fester i all ära men det är så härligt att verkligen hinna prata med och lyssna på sina gäster och samtidigt kunna dansa och festa.
Mycket lättare att laga mat till och plocka undan efter också.

Så mera sånt i framtiden helt klart!

Hotell i New York bokat!

Efter mycket velande fram och tillbaka har vi nu äntligen bokat hotell för vår New York-vistelse.
Yotel New York Times Square.
Ett coolt japan-inspirerat hotell vid Times Square - mitt i smeten alltså.
Med små men moderna rum, gratis wifi och utsikt över staden (betalade vi extra för).
Hoppas på att få ett riktigt nice rum och har skrivit att vi firar 40-årsdag där (vilket är en sanning med modifikation eftersom Fredde fyller veckan efter).

Hotellet har även en häftig roof-top-bar som jag hoppas vi kan hänga på nån kväll.
På en NY-resa ska man ju gärna få en riktigt roof-top-drink-experience tycker jag.

Nu hoppas vi att vi inte ramlar över ännu bättre och billigare boende innan resan - men just in case så har vi gratis avbokning till dagen innan avfärd så det känns ok.
Nedräkning till 8 maj nu då - 240 dagar kvar!

Sommarkänsla och höstfeeling

Lite nya textilier (halva priset på Coop) och tända ljus gav skön höstkänsla i köket nu på kvällen.
Efter en fantastisk sensommarhelg - med kräftskiva, picknick på stranden och målning på kokhet balkong - är det ändå mysigt att känna höstkänslan krypa på.
Städade halva huset nu på kvällen så det känns ännu mysigare att sitta inne och bara vara.
Jag älskar städat hus.

Fotomodeller nu och då

I veckan damp fina bilder på barnen ner i inkorgen.
Supervackraste kidsen i världen ju!

Idag hittade jag gamla bilder på mig själv - runt 7 och 15 år gammal - det är tydligt att barnens skönhet INTE kommer från mig.
Tur att jag är som ett fint vin och blir bättre med åren - typ supermodell vid 50.

Däremot tyder bilderna jag hittade på deras hunkige far från 1997 att han absolut har en snygghetsgen de kan ha ärvt.
*busvisslar*

Immigt

Så här såg alla våra fönster ut på morgonen.
Som om en jätte hade andats ut på dem liksom.
Men det har nåt att göra med självrengörande fönster eller nåt.

Skolfotodag

Sjukt fula flätor (jag är absolut inget frisörämne) över natten resulterade i väldigt fina vågor i lillskruttans hår på morgonen.
Efter morgonens vansinnesutbrott gånger tre (6-årstrots är SÅ charmigt) så kom hon iväg med cool tröja (med fläck), snygg kjol, fin frisyr och vackert dophalsband.
Theo då?
Han satte på sig det jag la fram och ville inte ens fixa håret.
Nöjd så.
Våra olika barn - love them. ❤

Ikväll ska jag ut och käka med min kompis Maria - som jag dejtar en gång per år ungefär.
Vi brukar köra middag och bio (vi pluggade film ihop så det känns liksom passande) men ikväll blir det bara middag.
Koh Phangan.
Mums.

Den försenade bröllopsfesten

Gårdagkvällen var härlig med fantastisk cateringbuffé, hemlagad dumlemousse, öl, vin, drinkar (och duktiga bartenders), musik, dans och framförallt ett underbart värdpar och tillika brudpar (för 19 månader sedan).
Fina fina Anna och Per som gifte sig i Thailand förra året och som är ett underbart härligt par med både humor och värme.
We love you!

Dock fick jag en rätt jobbig huvudvärk redan vid 21-tiden och drack mängder med cola och vatten för att få ordning på den.
Den försvann en stund men efter en bugg (!) med Fredde så var den tillbaka och vid 1-tiden fick jag ge upp och vi gick hem.
Väl hemma så kände jag mig både illamående och att magen var inte bra...
Resten av natten sprang jag på toa och hade frossbrytningar.
Till slut lugnade magen ner sig och jag kunde ta en Alvedon och somna vid 4-tiden.
Blev en lång sovmorgon till 11 men sen var jag hyfsat fit for fight.

Men förutom den dåliga avslutningen för mig så var det en mysig kväll med många skratt och trevliga människor.