Lördagen so far

Köade med pappsen (och typ 200 andra...) till Gant-rean från klockan 7 till 9 imorse.
Shoppade från klockan 9 till 10.
Mycket grejer blev det...
Återkommer kanske med ett urval i bilder.
Nu är det städning av hemmet samt julpyntning som står på schemat.
Ikväll har svärmor sin födelsedagsmiddag här hemma och hennes vänner kommer säkert vilja kolla varenda vrå i huset.
Gah!

Syskonkärlek

Det är bra att ha en storebror att hålla i handen när det är mörkt...

Med tanke på kvällens utveckling...

...är det nog dags för en vodkadrink ikväll.

Oups...

Jag lovade att passa rostbiffen som maken stoppade i ugnen innan han gick på ölkväll.
Den skulle visst tas ut vid 65 grader, då termometern skulle pipa.
Enkla instruktioner för en okunnig.

Barnen var vilda vid nattning.
Svårt att höra nåt.
Micha ville aldrig släppa min hand när hon försökte somna.
Jag var fast helt enkelt.
Tills jag kände lukten.
Lukten av bränd ko.

Kom upp lagom till att termometern tickat upp till 96 grader...
Oups!
Fan, nu är jag lika bränd som rostbiffen.
Sorry F!

Men den var ändå rätt god när jag nallade en bit! Dock inte så värst nyttigt med en centimeter tjockt lager kolyta...

Utmanar Ting så antar man den...

1. Är du nöjd med ditt namn eller önskar du dig ett annat?
Jorå, jag gillar det.
Dock kallas jag ju mest Kattis så jag glömmer ibland att jag faktiskt heter Katarina.
Vilket är ett rätt mycket finare namn.
But I'm Kattis.

2. Saknar du något i ditt liv?
Egentligen inte tror jag.
Känner mig jäkligt lyckligt lottad. (Oj så fint det låter.)
Men visst, min mamma saknar jag ju.
Skitmycket.

3. Sommar eller vinter?
Guess what...
Jag är INTE en vintermänniska.

4. Vad var det första du la märke till hos din partner , som du föll för?
Hans leende la jag nog märke till först.
Föll nog för hans lugn, charm och att han kysser ljuvligt.

5. Vilken är den bästa julklapp du fått?
De bästa brukar vara de jag köper till mig själv...

6. Påverkas du av media, och alla sk ideal?
Säkert.
Who doesn't?
Men inte så att jag mår dåligt av det.
Vilket är bra.

7. Vart i världen skulle du helst vilja leva?

Är hemmakär.
Stockholm.
Men möjligen N.Y. eller typ Hawaii - amerikaniserad som jag är.

8. Finns det något du ångrar att du gjort?
Att jag aldrig testat att bo utomlands.
Eller överhuvudtaget någon annanstans än Stockholm.
Som sagt jag är hemmakär.
Men det är lite trist ibland...


9. Hur många barn vill du ha?
Två.
Så tacksam för dem.
Men that's it.
Kan nån förklara det för maken min?

10. Har du återkommande drömmar?
Just nu drömmer jag mycket om att jag blir sams med "kompisfrun".
Är osäker på om det är en mardröm eller inte.
När jag var liten drömde jag ofta om indianer.

11. Om du fick äta en maträtt resten av detta år, vad skulle du välja då?
Lax med romsås och pressad potatis.

12. Märkeskläder eller inte?
Jorå, om man hade råd.
Men jag kostar sällan på mig.
Dock ska jag på Gant-rea på lördag så lite har jag nog råd med.

13. Vart ska du/ni fira jul?
Hos svärföräldrarna.
Annars brukar det vara hos oss - fast svärmor gör ändå all mat.
Så i år slipper hon släpa allt till oss.

14. Har du ett Nyårslöfte?
Tror det var att börja träna mer.
Gick väl hyfsat.
Återanvänder det nog till nästa år.

15. Vad har du för planer för dagen?
Ska sova...
Men imorgon är det jobb, lunch för slutande kollega, middag med barnen, julpyntande och blogg.

Jag utmanar de som vill - men är alldeles för trött för att peka ut folk.

Tomtar hemma

Blev en tur till Hemtex på lunchen.
Tänkte köpa nya julgardiner men kunde inte bestämma mig.
Istället blev det två röda tomteluvor med ljusslingor - som de på bilden (men vi har inte furväggar så fotot är inte mitt...)
Theo tycker att de var superfina.
Fredde var lite mer skeptisk.
Men när det gäller juldekor har jag all makt.

I övrigt har vi idag firat svärmor som fyller ett-år-innan-sextio.
Lussebullar och glögg.
Very najs.

På lördag ska hon ha några vänner över på födelsedagsmiddag - hemma hos oss!

Svärfar har nämligen inte hunnit bygga klart köket (som påbörjades i augusti...) så vi erbjöd vårt hem.

Som tack hämtar hon barnen (tidigt) varenda dag denna vecka (då hon tagit ledigt) och fixar med disk och plockar hemma hos oss.
Detta skulle jag kunna vänja mig vid.
Bättre än städ-Beatrice och med barnpassningsfördelar.
Min egen hustomte som fixar med lite allt möjligt.
Min svärmor är freaking bäst.

För er snöälskare...

Jobbförändring

Förutom jobbigt utvecklingssamtal har det hänt en del på jobbet idag.
En del fick jobbiga besked och en del fick riktigt trevliga besked.
Eller rättare sagt - en del var nöjda med de besked de fick medan andra nog var chockade över samma besked...
Jag var någonstans mittimellan.
Jag fick ett besked som jag förväntade mig.
Och det är positivt.
Jag kommer få en ny titel och tillhöra en ny avdelning.
Något jag känner behövs i mitt CV efter åtta år på samma företag och med samma tjänst.
En nystart.
På den avdelning som man satsar mest på just nu.
Framtidsavdelningen så att säga.
Och jag får göra det jag tycker är roligast.
Bara positiva vibbar helt enkelt!
Trist som sjutton bara att många av ens kollegor försvinner...

Kvalitet i vardagen

Hade utvecklingssamtal om Theo idag.
Hm, vad var det jag skrev senast?
Håva in beröm?
Jo, men visst håvade jag in beröm för hur intelligent och språkligt begåvad han är.
Hur han visst är bäst på hela förskolan när det gäller bokstäver och siffror och att han gör fröknarna djupt imponerade när han använder svåra meningar som han faktiskt förstår.
Men...
Jag fick också höra hur otroligt allvarligt det är att han ofta saknar koncentration och tålamod.
Att han brister i finmotoriken och att han struntar i rutiner och inte kan ta ett nej utan att bli ledsen.
Det kändes inte bra.
Inte alls.
Jag började gråta. (Som vanligt...)
Det kändes som att allt var mitt fel.
Att jag var en kass mamma. (Inget jag sa högt dock...)
Att jag lät honom kolla för mycket på video, att jag satt för mycket vid datorn, att jag hjälpte honom med bestick och påklädning istället för att pusha honom att lära sig själv...
Och att min stackars son nu skulle få stämpeln som okoncentrerad och en som inte lyssnar.
Det hjälpte inte heller att den fröken som höll i samtalet är någon som jag har väldigt svårt för.
Hon känns inte så empatisk och uttrycker sig klumpigt.

Så nej utvecklingssamtalet idag var inte helt perfekt - MEN min reaktion på det var absolut perfekt.

Ikväll har vi varit extra noga med att inte sätta på TV eller dator innan barnen gått och lagt sig.
Ge kvalitetstid med hundra procents närvaro.
Jag har byggt Gotlandsfärja i jättelego, parkerat leksaksbilar utanför låtsasköpcentrum, läst böcker, lekt doktor och fiskare, kramats, pussats och framförallt lyssnat på när Theo berättat om sånt som han tänker på och när Micha visar prov på nya ord hon lärt sig.
Min intelligente och pratsamme pojke.
Min fantasirika och motoriska flicka.
Detta var en sån skön kväll för mammahjärtat.
En stund jag vill försöka återuppleva varje kväll.
Åh så jag älskar mina barn!

Fasen... nu är jag PMS-snyftig igen...

Sweeeeeet!

Ikväll har jag varit långt ifrån GI.
Inte för att någon förväntat sig att jag ska vara det minsta GI heller.
Jag kommer aldrig gå över till GI-sidan (och heller aldrig bli smal, men det är en heeeelt annan femma...)
Jag har under kvällen lopp förtärt - inte en, inte heller två - utan TRE Delicatobollar!
Riktigt illa.
Men ljuvligt goda.
Och något så gott i munnen måste ju var gott för själen också.
Jag känner mig både snällare och gladare.
Och sötare.
Mycket sötare.
Det är sockret, I know.

Nostalgi- och garderobshelg utan webben

En helt internetfri helg.
Kanske bra för mig med tanke på mitt sjuka beroende.
Men vad det ger abstinens...
Och det har tagit mig en låååång stund att läsa i kapp på alla bloggar jag följer och att kolla mail och Facebook-meddelanden.
Det är verkligen inte klokt vad uppkopplad man är - möjlig att nå på alla sätt - det är inte hälsosamt.
Men jag är inte redo att ge upp det än...
Under den internetfria tiden har jag tyvärr inte hunnit alla "sysslor" jag planerat, (knappt någon syssla om jag ska vara ärlig), men jag har somnat tidigare än på länge.
Det var skönt att ta igen sömnen.

På lördagen blev det nostalgieftermiddag då tjejgänget mitt kollade på gamla vhs-filmer från när vi var tonåringar.
När vi hade övernattningar, fester och bara hängde hemma hos varandra (och spelade "Hej knekt" och lyssnade på Guns n' Roses..)
Åh, så vi skrattade.
Och vi enades nog alla om att vi är snyggare nu än då - ungdomen till trots.

Igår gjorde Fredde (med viss hjälp av mig så klart) färdigt vårt garderobsprojekt.
Det som tog mest tid var nog att sätta fast tyg på baksidan av garderoberna, eftersom baksidan var skitful och skulle stå ut mot trappen.
Men nu känns det jäkligt bra, de slukar hur mycket som helst!
Idag åker vi till Ikea och köper inredning till den, så att alla våra pryttlar kan flytta in.

Oj, nu hann Micha bajsa i sin fåtölj...
That's my signal - nu börjar morgonracet!
Ha det bra i snöyran mina kära!

Nedan lite bilder på nya hallgarderoberna och konstruktionen med dem ut över trappavsatsen.
(Skivan som skyddar mot fallende barn nedför trappen är blott tillfällig tills vi kan sätta dit en ny grind...)

Frånvaromeddelande

Strul med bredbandet.
Snart tillbaka.
Jag lovar.
Misströsta inte mina trogna få.

Antiklimax

Ingen vinkväll med tjejerna.
Däremot jobba över till efter 19.
Min helg börjar uselt.
Och förkylningen vill inte släppa.
Skit.
Som jag så fint uttrycker mig.
Bajs.

Inför kvällen

Ikväll blir det vinkväll med tjejsnack efter jobbet.
Packar bubbelrosé och slingfärgning i jobbväskan.
Förhoppningen är att tjejorna ska slinga mig.
Något som bör ske innan för många glas druckits.
Annars kan jag se lite för annorlunda ut imorgon.
Zebra?
I'll keep you posted.

And the Oscar goes to - Fredrik Hallgren!

Fan vad du var bra Hallgren!!!
Är fortfarande lycklig över att din hemlighet var homosexualiteten och inte rånmord.
You rule.
Och vi är Facebookvänner.
Det är stort.

Testing testing

Micha vaknar rätt ofta på natten nu och är arg och skrikig.
Inte nattskräck, men jäkligt sparkig och svårsövd.
Fredde har en teori om detta.
Säg vad min make inte har teorier om...
Han tror att det har att göra med hennes blodsocker och att hon dricker välling innan hon somnar.
Det kan kanske stämma.
Theo har sällan reagerat så där och han slutade ju med välling redan vid ett år.
Så ikväll, självklart när jag är själv med båda barnen, testar jag att natta henne utan välling.
Än så länge verkar det funka.
Hon somnade efter lite julvisor och vaggande säng, och har bara hojtat till lite.
Tippar dock att hennes hosta kommer väcka henne i natt som vanligt.
Men har vi tur är hon inte lika sur och svårsövd då.
I hope.
Fredde får i alla fall klara av detta själv imorgon, så det blir lite äcklig rättvisa här i hemmet.

Nu ska jag kolla Höök, med allas vår favvoskådis Fredrik Hallgren.
Ni kollar väl??

I utvecklingssamtalens tid

Själklart var även jag på utvecklingssamtal för nån dag sedan.
Som varenda kotte i bloggvärlden.
Och självklart håvade jag in beröm för lilltjejen.
Sen ska jag gå nästa vecka också.
Och håva in ännu mer beröm för storkillen.
Det är kul med socialt begåvade och sjukt smarta ungar!

Pissdag men toppenhelg?

Dagen inleddes med tidig uppvakning och båda barnen fick frukost och kläder på sig i tid.
Lycka.
Sen stannade lyckan av alldeles när jag upptäckte att jag inte hade någon bilnyckel till bilen.
Letade överallt, nowhere.
Extranyckeln hade Fredde med till jobbet.
Två barn till dagis och jag själv till jobbet och klockan var tio i nio.
Jag svor.
Som jag aldrig svurit förut.
Fanihelvetesjävlaskithelvete!
Theo påpekade försynt efter min harang:
- Mamma man får inte säga fan.
Fint att han bara hörde det ordet då.
Som tur var har jag en snäll pappa som kom och hämtade mig efter att jag promenixat med barnen till dagis.

Lyckan återkom inte på jobbet då jag fick besked om att ett projekt jag jobbat intensivt med nu skulle tvingas avbrytas på obestämd tid.
Fanhelv...
Ja ni know the drill.
Sen är det ju min förkylning som aldrig tycks vilja släppa.
Svordomar igen...

Men lyckan kommer åter.
För på fredag, om 48 timmar, sitter jag hos käraste P och dricker gott bubbel med henne och vår käraste N!
Bubbelkväll med girlsen.
Tjejsnack och middag.
Skvaller och djupa funderingar.
Och bubbel.
Glöm inte bubbel P!Sen på lördag är det trevligheter igen då min älskade J har födelsedagsfirande.Hela gänget (nästan) där och kramkalas som vanligt.Det var ett tag sen nu och man måste uppdatera sig på läget.Tror Miamaria har ny fling...Så, skit i snuva, borttappade nycklar och dumma projekt.
Snart får jag kompiskärlek så det svämmar över alla bredder.Girlpower i kubik liksom.
Och bubbel.
Glöm inte bubbel!
Jag är inte kinkig. Mousserande franskt funkar för mig även om det inte är Champagne.

Nästäppa och Big Apple-drömmar

Förkylningen ger inte riktigt med sig.
När jag käkade middag idag (superfin ungslax med potatis och romsås som maken lagat) kändes det som om jag fick andnöd när jag tuggade eftersom näsan är helt täppt.
Inte en nice feeling.
Fler dumma saker med förkylningen är att jag inte kan träna, men att jag däremot käkar kopiösa mängder minikexchoklad...
Snart får Fredde gömma dem, jag har ju ingen självkontroll what so ever!

Ja, ja tankar på annat håll så kanske jag klarar det...

I helgen var jag, som jag nog skrev, på fika med min long lost friend Aiko som flyttat till NY och som nu var hemma på snabbvisit.
Hon och jag läste data- och systemvetenskap ihop på Universitetet någon gång i slutet av 90-talet.
Hon var redan då en superbegåvning när det kom till programmering - läste C++ på fritiden medan jag tragglade med uråldriga Cobol (för er som har noll koll på detta - det är som att nån läser verk av Shakespeare och en annan läser "Totte badar" typ...).
Nu är hon i alla fall big shot (jodå det är du) på en stor börsfirma på Manhattan.
Bor i egen lägenhet i West Village och lever singelliv med dating och clubkvällar.
Kan shoppa på Fifth Avenue och jogga i Central Park.
Hennes liv är så freaking annorlunda mot mitt.
Det är som två helt skilda världar.
Men Aiko tycker absolut att jag måste komma och hälsa på i hennes värld, i alla fall för en långhelg och helst redan i vår.
Jag går igång bara på tanken...
En långweekend i the Big Apple!
Appeltinis och barhäng.
Shop til you drop när dollarn fortfarande är låg.
Jodå sörru, det skulle sitta fint.
Men sen är det ju det där med att vi åker till Sydney i februari.
Tror att min reskassa inte kommer vara särskilt stor redan i maj.
Man vill ju ha cash att shoppa för.
Men jag kan inte sluta drömma...

Jag och alltid lika söta Aiko, min New York-friend, poserar utanför Make up store.


Måste också delge er detta fina kort på när jag och Theo bakade pepparkakor i förra veckan.
Fick han välja skulle vi baka peppisar varje kväll.
Och det är förbannat mysigt tycker även jag.
Hela julgrejen är förbannat mysigt tycker jag.
Bara en dryg vecka kvar innan jag julpyntar järnet.
Love it.
Det enda som är jobbigt är att köpa alla julklappar.
Har noll koll på vad vi ska köpa i år.
Fick Theo bestämma skulle vi köpa i stort hela BR:s kataloginnehåll...

Jag älskar hans lilla pepparkaksförkläde från IKEA. Det har han valt ut själv bara för att ha när han bakar pepparkakor!

Jädra bumerangförkylning

It's back.
Förkylningen från hell.
Jag har kli i halsen.
Täppt i näsan.
Ont i huvudet.
Alla huvudets ihåligheter är fyllda med snor.
Bihålorna vill sprängas.
Jag är trött.
Och tycker oändligt, oändligt synd om mig själv...
Kan inte någon VAB:a mig?

Paljettsaknad

I veckan var svärmor på Ålandskryss med jobbet.
Hon undrade om hon kunde köpa med sig något till mig.
Jag var inte sen att svara.
Herr Paljett vore ju rätt najs att ha hemma inför vinterfesterna.
Så är man en i gänget liksom.
Med fru Kaos och Ting.
Men sen sa jag även att en vaniljvodka var trevligt om alla paljetter var slut liksom.

Idag var vi över på middag.
Som tidig namnsdagspresent (sisådär nio dagar i förväg) fick jag en flaska vaniljvodka.
Ja men det var ju trevligt ändå tänkte jag.
Även om jag föredragit herr Paljett.
Frågade inte mer om paljettbeståndet.

Men...
Strax innan vi ska gå råkar jag få en glimt in i det stängda vin- och spritförrådet under trappen.
Där, på en hylla ser jag honom.
Herr Paljett.
Röd och glittrande.
Taxfree-stor.
Sen stängs dörren.
Jag frågar inget.
Kanske blev svärmor så kär i honom själv att hon bara inte kunde ge honom till mig?
Trodde att herr Paljett kanske var slutet på mitt äktenskap med hennes rare son?
Eller så är han en julklapp som väntar på mig?
Time will tell, time will tell.
Så länge blandar jag mig en vaniljvodkadrink och försöker ignorera att det fortfarande är kaos hemma och städ-Beatrice kommer klockan 9 imorgon...

Söndagsgrapportering

Vi sätter upp hallgarderoberna.
Eller, just nu är det mest maken då.
Men det är för att han måste spika bakstycket med sån precision att jag får spader om jag är där.
Jäkla ingenjörsfasoner.
Men ena hallgarderoben är i alla fall klar.
Sen ska det upp en till och vi ska hänga på de glasade skjutdörrarna.
Sen får det vara nog med garderober för den här helgen.
Nästa helg ska trappräcket ner och en balk upp så att garderoberna kan skjutas ut lite över trappavsatsen.
Och innan jul kanske vi vågar oss på att riva väggen mellan hall ock kök...
Iiiiih...

Har poweryogat idag.
Skönt men jag känner av lite i halsen nu.
Micha är förkyld, snorig som attan och med krupphostan i natt.
Dock glad ändå.
Men det betyder tyvärr VAB imorgon igen...
Och då kommer städ-Beatrice hit så det känns ju liksom inte kul att sitta hemma när hon ska röja i huset.
Huset som just nu är katastrof-kaotiskt.
KATASTROF.
Men jag orkar helt enkelt inte bry mig.

Nu snöar det.
Vackert.

Åh, denna internetsaknad!

Utan internet i flera dar försmäktar jag på denna ö... eller... tja, i förorten.
Jag är en surfjunkie.
Bara att inse.
När Tele2 nu hade strul i över ett dygn har jag gått som katten runt het gröt.
Kollat uppkopplingen var femte minut.
Bitit på naglarna.
Kallsvettats.
Försökt stå ut med msn på mobilen men svurit över att det inte blev automatisk rättstavning.
Men nu är ordningen åter.
Vårt internet är tillbaka.
I'm online again.
Och nu ska jag genast in och kolla hur fru Kaos 30-årsskiva gått, läsa igenom missade mail och uppdatera mig på nöjesnyheterna på Aftonbladet.
I'm back!
Återkommer eventuellt med lite uppdateringar från helgen som än så länge bestått av att montera ihop garderobsdörrar, torka snorig barnnäsa, gå på barndop och träffa NY-kompis.

Höök-recension

Visst var han brilliant?
I told you so!!
Subtilt men känslosamt, äkta och välarbetat skådespeleri.

De andra var väl sådär - några riktigt bra men andra tycker jag spelade över.
Sorgligt med den smale rakade killen.
Lessen i ögat.

Maken var mest nostalgisk av att se kasernerna i Boden där han legat i lumpen.
Men han ger dig tummen upp han med.

Japp, you rule herr Hallgren!

Hallgren i Höök

Ni missar väl inte vår käre Fredrik Hallgren i kvällens (och i nästa veckas) avsnitt av Höök!?
Han spelar Seargeant Carlén och enligt insatta källor är han brilliant i rollen.
Brilliant.
Men kolla själva så får ni se.
Brilliansen.

När jag är lite för på

Jag har sagt det förut och säger det igen.
En viss tid i månaden (typ nu) blir jag jäkligt jobbig.
Nej inte jobbigt arg och blödig.
Fel tid på månaden.
Nej jag blir jobbigt flörtig.
Jobbigt party.
Jobbigt ego.
Jobbigt på.
Maken uppskattar det ibland.
Ibland inte lika mycket.
Kollegorna skrattar mest.
Jag är extremt utåtriktad och är det fest i dessa krokar är jag som värst.
Som senaste jobbkonferensen då efterfesten så klart var på mitt rum och jag sov två timmar.
Guess why.
Miss Partyyyyy...
I nästa månad är vår julfest runt denna tid.
Det känns inte riktigt stabilt.
Tänker på bordsplaceringen.
Hur går det om jag hamnar vid någon korrekt kollega som inte kan hantera en hormonstinn Kattis som vill dra snuskiga skämt och dansa på bardisken?
Tur att man sitter i festkommittén och kan påverka placeringen lite.
Hamna med humoristiska utbildningskillar eller lagom flörtiga tekniker.
Tur också att jag har tagit ledigt fredagen efter.
Har en stark känsla av att jag kommer drabbas av dagen-efter-virus...

Lycka är en överfylld garderob

Hämtade ett paket på ICA (nya tiders Posten) idag.

En hel låda med kläder som jag beställt (på rea).
Och två kartonger med ljus-kvistar att ha på altanen framåt jul.
Allt för 860 kronor inklusive frakt!
Det var ju inget big deal, som McDonaldstanten säger i reklamen.

Micha fick en klänning, en kjol och två par tajts.
Själv fick jag två randiga kavajer - en vit och en mörkblå, en jeanskjol, en bikini (till Sydneyresan) och en klänning.
Allt var perfekt.
Orkar inte ta kort på mig själv med inköpen - med hittade bild på några av dem som jag la in nedan.

Jag ser ju nästan lika bra ut som de (typ tio eller femton år yngre) modellerna så ni kan ju inbilla er att det är jag på korten...

Effektivitetstisdag

Idag har jag varit sjukt effektiv efter jobbet.
Eftersom jag jobbar till kl 18 numera är det snabbt hem och slänga i sig lite middag.
Idag hade maken två alternativ att erbjuda.
Blodpudding eller pyttipanna.
Jag tog fil och flingor.
Sen blev det pepparkaksbak med sonen - samtidigt som jag pratade med väninnan Lin om jobbiga konflikter en stund i telefonen.
Man har ju simultankapacitet.
Efter detta satt vi och myste och käkade de nygräddade pepparkakorna innan det var dags för nattning av Micha.
Hon var självklart svårsövd och Fredde fick komma in och byta av handhållandet så jag kunde smita iväg till gymmet.
Yoga i 75 minuter.
Aj så det kändes.
Aj.
Nu hemma och chattar med P igen.
Ska inte bli maratonchatt som igår.
Max en halvtimme till.
Jorå.
Här är man inte internetberoende alls sörru...

God morgon världen

Strax dags för dagis.
Ett barn utfodrat och påklätt.
Det andra på god väg.
Kan eventuellt bli en ostressad lämning igen.
Eventuellt.
Men man vet ju hur det vanligtvis slutar.
Mammautbrott.

Idag ska jag på lunch i stan med en småländska som är på huvudstadsbesök.
Long time no see, så att säga.
Ska bli nice.

Och återigen, inte alls avis på biobesökarna med Anna i täten som igår gjorde både Stureplan och Saltsjöbaden.
Inte alls.
Hur var filmen by the way?
Det kanske var en bisak i och för sig - det var sällskapet som gjorde kvällen antar jag.
Hoppas ni slapp få virus i alla fall...

Ha en härlig dag alla raringar!

Gissa hur det låter från maken just nu...

Zzzzzzzzzzz...

Lilla maken är trött och har gått och lagt sig.
Jag måste ha slitit ut honom.
Say no more.
Måste ju hålla mig från att snuska till bloggen.

Första dagen på mitt nya liv, eller nåt

Första besöket på gymmet sedan, I don't know when.
Jo, det vet jag, men det vill jag helst glömma...
I vilket fall som helst så var det brutalt uppvaknande att gå på ett aerobicspass med danslärarinnan, när man varit i dvala i över tre veckor.
Gud så jag kickade, snurrade och hoppade.
Shit så jag svettades.
Aj så min kropp värker.
Men fan vad det är skönt att ha kommit iväg.
Äntligen!

Och nej, jag är inte ett DUGG avis på resten av blogg-polarna som går på biopremiär och nu tydligen gör Stureplan.
Näe, inte ett dugg.
Färgas sakta grön när jag läser Annas blogginlägg...

Jaha, var det en bloggkändisklänning...

Ni vet klänningen jag köpte för några veckor sedan.
Den jag ska ha på jobbets julfest.
Den som enligt vissa var lite för kort.
Men som jag kände passade perfekt för den kvällen och som jag gillade jättemycket.

Nu har jag upptäckt att även Linda Rosing uppenbarligen gillade den klänningen.
Så mycket att hon hade den på Blondinbellas 18-årspartaj.
Nu kommer jag inte kunna ha den på mig utan att tänka på den jämförelsen.
Jag - Linda Rosing.
Linda Rosing - jag.
Fuck.

Till världens bästa pappa (så klart) på farsdag

Shit vad vi älskar dig!

Mindre neggo

Fan vad neggo jag lät i förra inlägget.
Nu lägger jag av med det där.
Ser det som värsta fina farsdagspresenten till maken att han får vara med sina underbara ungar själv halva dan.
Way to go daddy!

Nu ska jag slå in farsdagspresenter och fixa inför kvällens middag - då alla familjens pappor är samlade.
Kanske, kanske tar jag en löprunda i kvarteret också för att känna att jag lever.
Eller ska man våga sig till gymmet fast det är söndag...?

Farsdag med tydlig klyfta

Farsdag idag.
Inleds med att jag får sovmorgon.
Till efter nio!
Nästan som morsdag skulle man kunna säga.
Najs.

Däremot fick jag inte följa med när Fredde och barnen nu stack till Mulle Meck-lekplatsen för att leka idag.
Det ska han nämligen göra med bästa vännen - som jag nu inte längre får/kan umgås med...

Det är en sån sak som jag kan bli sjukt ledsen och besviken på.
Att det liksom är bestämt att jag inte ska följa med.
Självklart är det bra att jag kan vara hemma och fixa och få egentid och allt sånt.
Det hade jag kanske ändå valt över att stå på en lekplats en grå söndag - men just nu känns det som att det hade varit jättemysig att få följa med sin familj och göra nåt gemensamt...

Men främst blir den så uppenbar.
Den där klyftan som finns mellan mig och makens bästa vän.
Nåt jag inte tänker på när de har killkvällar, för då har jag ju aldrig varit med, men när de gör saker jag skulle kunna vara med på...
Jag kan bara säga att det gör ont.
Ont att någon, som jag faktiskt tycker så mycket om, inte längre känner samma sak för mig och inte kan eller vill träffa mig.
Fuck vad det känns.

Ett nytt mål med livet

Hm.
Två av mina "mammavänner" har tydligen fått benämningen MILF.
Mothers I Like to Fuck.
Detta har de alltså kallats av andra än sina respektive makar.
En sorts komplimang.
Eller...nja, nästan den ultimata komplimangen kanske.

Är jag en aning grön?
Jag kan nämligen inte dölja min avund.
Grrrr...

Jag har, vad jag vet, aldrig blivit kallad en MILF.
Trots mitt glittrande leende, oövervinnliga charm och ständiga uringningar...

Hey, what's a mother got to do to get som attention around here?!

Jag har bara ett mål den närmaste tiden.
Att vinna MILF-titeln.

Yes Ting...

... det fick jag absolut.
Ligga alltså.
Så du vet.
Du som undrade.

Usch, nu utvecklar sig min blogg snart till en snuskblogg.
Måste sluta fylleblogga.
Fast jag har ju bara luktat på glöggen än så länge idag.
Är nog mest hög på Vim och Ajax...
Back to dammsugaren med mig.

Memory lane

Åh, vad jag har skrattat.
Har chattat med darling P och gamla konsulten L.
Ja, inte för att han är så gammal.
Närå raring.
Men före detta då.
Konsult that is.
Han är så naughty.
Miss him.
Det är så många roliga som försvunnit från jobbet.
Miss them all.
M & M.
Nesslan...
Tur att det finns internet, chattar och mail.

Man skulle samla alla och gå ut.
Ja, det skulle jag gilla.
Riktigt go down memory lane.
Det behöver jag.

Dricka konsultbetalda drinkar på Café Opera.
Yes please.
Party like it's 2001!
Ett bra år för mig.

En make med hidden agenda?

Nu har maken gjort en stor jävla drink till mig.
Det är vodkatime igen.
Jag tror jag kommer bli full.
Illa.

Silence! I kill you!! Igen...

Lyssna på ringsignalen Achmed här.
Det är kul!
Tycker jag och maken i alla fall.
Har vi låg humortröskel?

Silence! I kiiiill you!

Jag är så glad att maken och jag har samma humor.
Just nu skrattar vi höjdlös åt den där ringsignalen (som kommer från nån buktalarshow som jag sett på Youtube) där skelettet säger: Silence! I kill you!!
I falsett.

För övrigt har vi nu, efter barnens nattning, avnjutit vitlöksbröd, färska räkor och havskräftor.
Blev så sjukt sugen på havskräftorna i fiskdisken.
Och fiskfarbrorn är alltid så rar mot mig att jag blev alldeles lockad när han pratade om hur fina de var.
Men jag fattade inte riktigt att fyra stycken skulle kosta 160 pix...
Men det var det banne mig värt!
Med vitt vin till.

Nu är det freaking friday!!

Maken hemma från systemet

Nu är vi också redo för julen...

Fru Kaos for president - typ

Okej, nu gör väl även jag den lilla insats jag kan för vår kära Kaos Anna.
Hon är nominerad till Sveriges nya kvinnliga bloggare på Mix Megapol
Självklart har jag röstat ett flertal gånger.
Hon är ju väl värd all berömmelse hon kan få.
Och en rosa laptop.
Och ni som vet hur god smak jag har - rösta på henne här ni också!

Rapport från VAB-hemmet

Även den osjuke ser lätt sjuk ut när han ligger nedbäddad.
Han har radat upp alla filmer han vill se idag.
Tio stycken.
Där såg de på film nummer ett - Musse Pigg.
Nu är han på nummer fem - Bilar.
Jag är such a push over när jag är hemma med barnen...

Ja, vi har tagit lekpauser också.
Jag är inte helt kass som morsa.
Lekt doktor, byggt Gotlandsbåtar i lego och kört Blixten McQueen-bilar.

Och för att ha varit feberyrande och kaskadkräkande igår ser denna tjej oförskämt pigg ut.
Hon samlar bokstavskex i gåvagnen.

Själv smygäter jag Ballerinakex bakom barnens ryggar...

Hinknatt

Nope.
Absolut inga sexscener i vår säng igår.
Dock skräckscener.
Typ Exorcisten.
Micha hade nästan 40 gradersfeber och kaskadkräktes välling vid midnatt.
I vår säng.
Alla sängkläder i tvätten.
Jag och Micha in i duschen.
Sen sov hon och jag oroligt resten av natten medan F fick gå upp och sova sin välbehövda sömn i gästrummet.
Nu VAB:ar jag hela dagen.
Med båda barnen.
För vid magsjuka får inga syskon heller gå till dagis.

I september och oktober hade vi sammanlagt 14 VAB-dagar.
Det är nästan en tredjedel av dagistiden.
Det suger.
Verkligen.
Men som kollegan säger - det är en kort period av livet det är så här och snart har hon jobbat upp sitt immunförsvar så att hon inte blir sjuk så ofta.
Jag hoppas att hennes immunförsvar jobbar på högvarv nu så det snart blir bättre.
Lillskruttan.

Nu äter hon majskrokar och är nöjd i alla fall.
Men själv har jag tappat aptiten...

Sexavsaknad

Alltså.
Bond är inte Bond om han inte:
1) slänger ur sig ett antal kommentarer med humorglimt i ögat
2) har sex med minst tre tjejer
3) säger att han ska ha sin drink "shaken not stirred"
4) har minst en drös nya hightech-gadgets
5) säger repliken "Bond. James Bond."

Jag är en aning besviken.
Trodde inte att jag skulle säga det men det var FÖR lite sex i Bond.
Action.
Ja.
Men humor och sex?
No.
Denna enda "kärleksscen" var ju inget att hänga i julgranen...


Fast visst - det kan bli pinsamt med sexscener på stor duk när man sitter brevid sina kollegor...
Men det hade jag bjudit på.
Sex sells, baby.

I övrigt har min dag bestått i att kämpa med en stationslista, fixa med pressmeddelande och webb.

Och självklart var Micha ett perfekt barn enligt utvecklingssamtalet med hennes fröken.
Vem trodde något annat?

Nu ska jag och min uppblåsta mage (caesarsallad till middag på Kungshallen) krypa ner i sängen brevid maken.
Och nej, där kommer det inte heller utspela sig några sexscener ikväll.
Trust me.

Samtal, jobb och Bond

Igår var en händelslös kväll.
Trött och seg.
Därav inget blogginlägg.

Idag är det supermycket jobb som gäller och sen ska jag och kollegan på bio.
Bond. James Bond.
Har låga förväntningar på nya filmen, men det är gott med popcorn och lite egentid.

Men nu på morgonen är det utvecklingssamtal på förskolan som gäller.
Får se vad de tycker om lillskruttans utveckling.
De kan ju inte annat än att tycka att hon är underbar i alla fall...

Att spana in 2009

Idag har jag ägnat kvällen åt att fixa nästa års almanacka.
Fylld med bilder på barnen från året som gått.
Som vanligt årets populäraste julklapp till närmaste släkten.
Det är kul, men tar en hel del tid.
Och jag är ju aldrig riktigt nöjd...
Men här kommer ett smakprov från det efterlängtade verket.

Januari

Juni

December

Jag gillar att vara vuxen ibland

Tillbaka från 4-årskalas.
Ett kalas helt i min smak.
Barnen fick varmkorv och glass med strössel.
Vi vuxna fick snittar med lax och färskriven pepparrot och syrlig morotskaka.
Bara skumpan som saknades.
Men föräldrar ska ju inte vingla vid fiskdammen...

Allhelgonahelg i förorten

Gårdagen bestod av mycket smörgåstårtsätning.
Dels hos Freddes farmor som alltid bjuder på sin goda smörgåstårta när vi kommer på Allhelgonabesöket.
Sen blev det rester från min, minst lika goda, smörgåstårta till förrätt vid middagen hemma innan vi åt kycklingpastan (dock med vit pasta inte svart).

Under dagen besökte vi både mammas grav i Järfälla och Freddes farfars grav på Skogskyrkogården.
Det känns fint att kunna gå till en grav känner jag.
Att ha någonstans man kan sätta ljus, blommor, pynta, läsa mammas namn på stenen, gråta lite, prata lite.
Ens egna lilla sorgezon.
Med minneslundar känns det inte så privat.
Mina farföräldrar är spridda i minneslund och jag besöker den aldrig tyvärr.

Theo har börjat fråga om döden.
Han undrade igår över gravar och vad som finns i dem.
Jag förklarade så gott jag kunde om askan i graven och änglar och himlen, lite flummigt kanske men det baseras ju på min tro och vad jag vill att han ska ha i tankarna när vi pratar om mamma och andra avlidna.
Han sa så här när vi var på Skogskyrkogården vid hans gammelfarfars grav...
- Där finns det askar. Och nu är han ängel och tittar på oss i himlen. Kan han se oss mamma? Titta mamma, en nasse!!
Och på graven brevid var det inristat en bild på Nalle Puhs kompis Nasse, där en tjugoårig kille var begravd...
Såna gravstenar känns extra sorgliga.
Döden är så väldigt, väldigt närvarande på kyrkogårdar.
Ett rätt självklart konstaterande.

Men i övrigt var gårdagen helt okej och inte så tyngd av sorg ändå.
Umgicks med barnens farmor och farfar hela dagen.
När de gått och barnen somnat myste Fredde och jag med det sista av vår Baileys.
Velly najs... ;-)

Idag är det strålande sol, vi har precis blivit av med våra gamla Billy bokhyllor till min bästa kompis föräldrar, barnen har kläder på sig och en promenad i kylan borde vi nog ta oss för.
Vid 12 är det 4-årskalas för Theos dagiskompis.

Så, nu är ni uppdaterade.
Ut i solen med er ni som kan!

Halloweenkvällen i bilder

En riktigt lyckad kväll.
Absolut.
Maten blev god, alkoholen fanns i överflöd, mycket skrattande och en jäkla massa sång, or something like it...
När till och med kollegorna vågade sig på att sjunga lite Sing Star - då har man lyckats!

Värdparet strax innan gästerna anländer. En tandlös vampyr och Frankensteins monster.

Nu kommer jag och suger ditt bloooood! (Varför ställer jag mig alltid så där konstigt med benen??)

Halloweenpyntat matrum...

Halloweenpyntat vardagsrum...

Halloweenpyntad hall...
(Ytterdörren, utanför bild, hade svart tyll över sig som gästernafick ta sig igenom.)

Smörgåstårtan, som inte alls fick så genomtänkt dekoration eftersom jag började med det en kvart innan gästerna skulle komma...
Men spindlarna var en nice touch - och det viktigaste var ju att den var så goood.

Halloweentårta till kaffet.
Inte hembakad om någon inbillade sig det.

Några av gästerna: Hondjävulen, Fantomen på operan, Liemannen och mittimellan står värden Frankensteins monster med skumpaglas.

Kollegan M hade visst bråkat med maken över sushi innan besöket vilket resulterat i en hemsk chopsticks-olycka...

Vännen MiaMaria med mina goa kollegor.

Nu ska här sjungas kareaoke! Se hur seriösa vi är.

Vännen P sjunger kanske en powerballad?

Maria sjunger gärna popsånger, trots sin hesa hals.

Min gröne make sjunger...

...Främling med Carola! Och just här leder han över mr F med sexhundra poäng. Not bad.

Det är ju inte Halloween utan en rykande häxbrygd.

Och helst ska man ju ha en häxa med också. *hehe*

Ibland blir jag lite för glad i hatten - då är det bra att man har en rosa hatt.
Funkar den som roséhatt Ting?

Nu ska jag ner och kolla om det är maken jag får som sängkamrat i natt eller om jag måste dras med det där gröna monstret...

Puss!!

Rapport från Halloweenfestandet

Vi dricker röda drinkar.
Vi käkar sega spindlar.
Vi sjunger Sing Star.
Jag och vännen P blev båda Singstars på Karma Chameleon.
We rule!

Jag är en halvdan vampyr utan tänder.
Maken är überläskig Frankenstein.
Han får INTE sova i min säng.

Ja, jag lovar - bilder kommer.