En isprins är född!

Igår testade Theo sina nya skridskor som han fått av sin skridskofrälste morfar.
Första gången på is för T.
Kunde gått hur som helst.
Kunde bli fall på ansikte, blodvite, tårar och "jag vill ahaaaldrig åka skridskor meeeer!".
Men så var inte fallet.
Visst, han hade det svårt att stå på skridskorna.
Han hängde mest i våra armar.
Men han var så entusiastisk och glad hela tiden.
Skridskor var hans grej liksom.
Who would have guessed?!

Skridskobanan var inte stor - typ tio gånger tio meter kanske - och nästan hela var fylld med små bandykillar som körde järnet. Theo tyckte att det såg häftigt ut att spela bandy.

Fredde och Theo övade på att böja knäna för att hitta nån sorts stabilitet.
Fredde skridskolös som synes.

Micha såg glad ut trots att det var 11 minusgrader och hon inte fick ge sig ut på skridskoisen.

Även jag försökte vara skridskocoach (i mina "snyggingboots").
Gick väl sådär med min teknik.
Mest ryggont för mig och häng i armarna för Theo.

Fredde hittade till slut tekniken att gå framför och låta Theo glida fram till hans kängor.
Maken min tyckte att det gick så bra att han fick en brilliant idé när han kom hem, nämligen att...

... fixa en skridskobana på altanen!
Tre plankor, en pressenning och ett antal liter vatten senare har vi nu en liten minirink här utanför dörren.

Kanske inget för Foppa, men för en kille på drygt en meter är den perfekt.

Nytt på shoppinglistan

Middag hos vänner igår.
Avslutades med Guitar Hero.
Fuck.
Nu är man fast.
Jag som aldrig spelat gitarr i mitt liv.
Nu kan jag bara tänka gitarrsolon och baskomp...

Jobbe

Gäsp!
Jasså, det är så här det känns att gå upp och gå till jobbet...
Hade liksom glömt den där känslan under ledigheten.
Men idag ska jag jobba.
Fast jag slipper i alla fall morgonstressen med barnen.
De ska vara hemma med Fredde idag, som minsann inte behöver åka in och jobba på en klämdag.
Ska inte klaga i och för sig - jag får fyra hela dagar till att slappa efter denna.
Thank God for Trettonhelgen!

Nytt år med nytt...

...blogghuvud!

Nu ska julen ut och det nya året börja med en clean start.
Har ni några nyårslöften?
Annika tycker att det är bättre att lova saker man SKA göra än att sånt man ska LÅTA BLI att göra.
Håller med henne.

Under 2009 hoppas jag att jag SKA...
...svära mindre (i motsats till att jag ska låta bli att svära...)
...träna mer
...lära mig att uppskatta nuet

Nyårsbilder

Buffébordet i all dess prakt.
Nästan likadan bild som den från förra årets nyårsbaluns.

Jag hade gjort snittar med röror och tunnbrödsrullar med lax och pepparrot.
Resten av det goda stod gästerna för.

Vaddå, är det osmakligt att ha en bild på en pottasittande bebis vid det kallskurna..?

Gästande ex-italienaren tillagade italienska friterade bröd som var mycket beroendeframkallande.

Alla barn uppförde sig exemplariskt.
Även de flesta av deras föräldrar.
Söta P o M myser.

Självklart blev det ett par omgångar Singstar.
Här maken och M in action.
Vad de sjöng?

"Achy Breaky Heart" med Billy Ray Cyrus.
Och ingen av dem blev någon Singstar precis...

Maria och lilla M tyckte dock att det svängde.

En riktig kamp blev det mellan Maria och pojkvännen.
Missade tyvärr att fota den stora besvikelsescenen när Maria förlorade sångduellen...

Fyrverkerier i mängder kollade vi in.
Micha vaknade en kvart innan tolvslaget och fick vara med oss andra på altanen.
Rosa hörselkåpor på så klart.

God fortsättning på ett förhoppningsvis härligt 2009 önskar jag er!!

Gott nytt år mina vänner!!

Nu ska jag röja huset inför kvällen trevligheter.
Tolv vuxna, åtta barn och en spädis.
Knytis-buffé, raketer, singstar och en massa bubbel.
Kan bli livat.
Hoppas ni får en toppenkväll mina vänner.
See you on the other side!
Gott nytt år!!

Obehag

Känner hypokondrin krypa på mig.
Något i kroppen är fel.
Har känt det ett tag, något som kommer och går.
I morgon måste jag ta tag i detta och gå till läkaren.
Få prover tagna.
Bli lugnad - förhoppningsvis.
Just nu känns det rätt obehagligt, mörkt och läskigt.
Tur man har peppande vänner och underbar make.
Och som sagt - jag är ju hypokondriker så jag är van att ha fel.
Jag gillar att ha fel.
Det är en sån lättnad.
Hoppas jag har fel igen.

Maken tyckte att det fanns likheter...

...mellan mig iklädd min älsklingsmössa...

...och dessa två...

How RUUUUDE!

En skön Grill-kväll för tvåbarnsföräldrarna

Lite rödvin, en tallrik grillat kött med jummy tillbehör och en skön miljö gör att även en stressad och irriterad småbarnsmamma blir lugn och glad.

Och hennes make likaså. Även om han aldrig var så irriterad som jag to begin with...

Försökte mig på en toabild á la fru Kaos...
Men då ryckte nån upp dörren!
Lite stressande.
Det var i alla fall väldigt fin toalett.
I like turkos, you know.

Livebandet var så där skönt relaxat och gjorde att stället kändes ännu härligare.

Fredde blev lite kär i hajen som hängde i baren...

Sen blev det varsin öl på en pub innan vi tog pendeln hem till sovande barnen.
Som självklart varit små änglar när farmor och farfar passat dem.
Dom vet att välja sina stunder.
Nu är det saffranste och Sagan om de två tornen som gäller.

Kram på er alla raringar!

Myskväll med maken

Ikväll ska det inte bli tristess och vansinne.
Ikväll blir det GRILL och vinmys med maken på stan.
Söndagsromantik, thank you very much!

Dagens sanning

Aha, så det är DÄRFÖR jag är så pissed off...

God morgon världen...

...idag blir en gladare dag!
Fast jag har nån sorts nackspärr och känner mig lite otymplig.
Borde åka till gymmet.
Men nackspärr?
Det kan ju aldrig vara bra att träna med?
Men otympligheten är det bäst att träna bort.
Ja, ja vi får väl se.
Fortfarande fem dagar av hemmavaro, så en eller annan träningsstund ska jag nog lyckas klämma in.
Right?

Nu ska vi dock göra oss redo för att åka ut och shoppa lite.
Mellandagar är shoppingdagar.

Några järn med järnmannen...

Ingen utgång för mig.
Ironman på plasman.
Ja, ja nu har i alla fall herr Paljett kicked in...

Av med paljetterna...

...och där åkte hatten av!

Drinka?

Jag lugnade ner mig.
Men är fortfarande i behov av att avreagera mig tror jag.
Micha biter mig i benet och Theo springer runt och är hög på ballerinakex.
Jag känner att mina nerver är på gränsen till sammanbrott...
Lite akohol och en barnfri kväll skulle sitta fint.
Tror dock att svärföräldrarna inte kan ta barnen med så här "short notice".
Kanske man skulle dumpa maken och umgås med någon annan drinksugen?
Men jag bor i förort och orkar mig säkert inte in till stan ändå.
Det går så klart att öppna herr Paljett när jag nattat barnen.
Kan man lägga dem innan Bolibompa?
Nä, det lär man få ångra.
Barn är underbara.
Men idag är jag rätt anti-mamma...

Förbannat!!

Jag är helt galet arg.
Så arg att barn och make var tvugna att lämna huset.
Jag vill bara skrika på dem hela tiden.
Förhoppningsvis går denna ilska över om jag får städa intensivt i en timme.
Sen kommer familjen hem igen.
Och även familjen Feldt för julklappsutdelning.
Då vore det trevligt om jag inte var så här förbannad.
Man kan ju skrämma bort vänner för mindre.
Såååå...
Bort från det här förbannade tangentbordet och skrubba mig till lite förbannad glädje och ro.
Gaaaaaaaah!!

Michelle i farten

Micha leker med julklappar...
...och en kabelslang som är mycket kul att blåsa i.

Fyra år senare

Snart årsdagen över.
Saknar henne så fruktansvärt.
Hur kan det ha gått fyra år?
Gaddamit när ska den där sorgen och saknaden bli lättare?
Never...
Att aldrig någonsin mer få prata med henne.
Bli klappad på håret av henne och höra att allt är okej när man är ledsen.
Höra henne berätta den där roliga historien om läspande kaninen då hon skrattar mycket mer än oss andra och långt innan poängen.
Skämmas lite för henne när hon sjunger högst av alla i kyrkan.
Vara stolt över henne när hon lyckas genomföra alla sina högtflygande planer.
Få små fina mail där hon skriver hur mycket hon älskar mig.
Krama henne.
Jag kommer aldrig, aldrig sluta längta efter den där kramen...

Saknar dig så fruktansvärt mycket mamma...

Julafton i bilder

Upprätthåller min barndomstradition med julmystallrik och morgonklapp.
Tallriken ska vara inslagen i aluminiumfolie och innehålla en kristyrad pepparkaka, lussebulle, clementin, en tablettask och choklad.

Micha fick inget godis på sin tallrik, förutom non-stop på pepparkakan som gick åt omedelbums.

En morgonklapp var ritstafflit från Ikea.
Mycket poppis att kunna rita både på papper, whiteboard och griffeltavla.

Mamma och Micha klara för julbord hos farmor och farfar.

Visst är vi nästan äckligt matchande i rött och vitt?

Morfar och hans älskade barnbarn.

I svärföräldrarnas nästan färdiga kök.
Julbordet stod i alla fall klart.
Theo spanar in juldryckerna...

"Ska du lukta på glöggen...?"
Micha tycker att det luktar gott.
Theo är mer skeptisk.

Micha spanar ut över det (jippi) vita landskapet i väntan på tomten.

Fastän de båda förstod att det var morfar bakom skägget var det ändå lite spännande...

Tomten delade ut en mycket liten del av de (återigen) allt för många julklapparna.
(Undrar varför jag har en sån förvånad min...?)

Micha fick en hel del Pippi-grejer i sina paket.
Vilket passar världens coolaste tjej.

Theo fick två tågbanor.
En Brio-tågbana från farmor och farfar och en Duplo-tågbana från morfar.
Tåg är stort i Theo-världen just nu.

God fortsättning

Julafton var faktiskt mindre kaotisk än förra året, även om båda barnen i år var giriga och skulle öppna alla paket på en gång.
Alla trehundranittiosju paketen.
Och ingen missade att det var morfar som var tomten.
Men de var duktiga och spelade med lite i alla fall...
Vi lämnade svärföräldrarna redan vid 18.30.
Theo vill absolut gå hem och leka med sina leksaker hemma.
Svärmor äter ju penicillin mot lunginflammation så hon var en aning matt om man säger så.
Det var tråkigt att vi inte kunde fira med vännerna också som vi planerat, men lill N hade ju fortfarande lite feber och var ögoninflammera.
Men samtidigt så kanske svärmor hade fått ge upp ännu tidigare med fyra små presentuppslitare hemma...

Nu bygger vi lego och drar dockvagn, jag ska efter Theos tjatande hänga upp hans nya Blixten McQueen-tavlor ovanför sängen och byta till Blixten McQeen-lakanen.
Han gillar fortfarande sin Blixten...

Själv fick jag en TomTom-navigator av maken.
Något han önskat sig ett bra tag.
Han fick biljetter till "The Producers" på China på alla-hjärtans-dag.
Något jag önskat mig.
It's a win-win-situation.

God fortsättning!