Ett lyckligt mms damp ner på eftermiddagen med bild på underverket.
För vilket underverk det är med små bebisar!
Man ruvar på dem i magen i nio månader och sen kommer de ut och är, i de allra flesta fall, helt perfekta, rosa och ljuvligt varma.
Det är inte helt utan att man blir lite sugen igen...
I alla fall på den känslan när man precis fått sin efterlängtade bebis.
Den ligger där på ens bröst och kisar mot en.
Den lyckan kan inte bytas mot något i världen.
Men jag har fått uppleva den två gånger. Det räcker.
Appropå det så måste jag ringa MVC nästa vecka.
Nu är det slut på shit-är jag-gravid-igen-oron.
Här ska det skaffas preventiva medel... tror jag...

Så här ljuvliga minnesbilder ligger för evigt inpräntade i mitt huvud och själ...
1 kommentar:
De är underbara.
Men det räcker här.
Jag bestämde mig på förlossningsbordet med Trean.
Enough is enough.
Skicka en kommentar