Fyra dagar utan maken.
Ensam natta barn.
Ensam ta strider om mat, glass och påklädning.
Ensam bila med barnen till Huddinge för kalas.
Ensam trösta ledsna barn.
Ensam i sängen om natten.
Hur sjutton klarar ensamstående det där livet? Men det gör de ju. Och det skulle ju jag med. Men det är SÅÅÅ skönt att få hem Fredde nu. Tvåsamheten är ljuvlig!
Tror till och med att vi kanske åker och hämtar upp honom även om det efter läggdags...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar