Principlös - tur att jag är gift!

Jag har svårt att vara principfast.
Särskilt när jag ska vara arg på någon.
Jag kan bestämma mig för att sura och inte prata med personen.
(Japp, vanligtvis maken.)
Men så tröttnar jag till slut.
Kan inte hålla käft.
Måste bara säga nåt.
Det är ju så inte jag att vara tyst liksom...
Ofta så glömmer jag av det helt enkelt.
Babblar som vanligt.
Så var det förstört.

Samma när jag är nyförälskad.
(I alla fall för en sisådär 12 år sedan...)
Jag ska inte ringa.
Nope.
Inte ta kontakt.
Vara cool.
Men så är jag ju bara så förälskad...
Ett litet samtal.
Så var det kört med coolheten.
The rules - boken om hur man fångar en man genom välplanerad strategi av obesvarade telefonsamtal - skulle vara en sån waste on me.
Regler är till för att brytas.
Fatta nuförtiden, med mail, chat och sms...
Jag skulle aldrig kunna dejta igen utan att bli ett patetisk litet plåster.
Om än ett charmigt och rätt trevligt plåster.
Thank God för Fredde säger jag bara...