tisdag, november 22, 2011

Ett tufft jobb

Vill sända en stor eloge till alla ensamstående föräldrar.
Vilket jobb ni gör!
Själv är jag vid bristningsgränsen efter bara två dagar utan F.
Fixa, natta, laga mat, stressa hem (med pendeltåg som inte kommer), städa, trösta, vaka, oroa sig, stressa till dagis/skola, vara bestämd, lyssna, bada, leta nallar, tvätta, diska och allt annat...
Heders åt er!!!

Och Fredde: Kom gärna hem från grodätarlandet pronto...

9 kommentarer:

Ting sa...

Puh!
Hade jag bott närmre hade jag kommit över med en flaska vin nu!
Kram!

Kattis sa...

Jag får avlastning imorgon av svärmor så att jag kan gå på klassmammaträff och dricka vin.
Need it.

Kattis sa...

Men KRAM på dig med skulle jag ju avsluta med. <3

Ting sa...

Vad julfint du gjort här inne! :)

Ullebulle sa...

Visst är dom tuffa, dom där ensamstående!
När kommer han hem då?

Ceciliah sa...

De är tuffa och starka de där ensamstående mammorna!

Hoppas du överlever utan gråa hår och att F snart kommer hem igen.

Ellen sa...

Näe, näe usch. Alltså det är bara FÖR mycket ibland. FÖR mycket...
Jag tycker alla mammor är helt fantastiska.
Jag har varit ensam rätt mycket eftersom min man har reste en del så jag är rätt van men man glömmer snabbt. Så fort man är två igen så vänjer man sig med det och sen får man en chock igen nästa gång det är dags.

Hökis sa...

Ja, en eloge ska de ha.
Har en ensam vecka jag med, på kvällarna.
Som tur är har jag hjälp på mornarna.
Hoppas du har en fin kväll :0)

P sa...

Med en make som gillar sitt jobb alldeles för mycket känner jag mig nästan ensamsåtende ibland. Fast det innebär ju också att jag har fjärrkontrollen och kan titta på favorit film istället för den långa raden av söndagsfotbollsmatcher :o)