Peppar peppar

Jag vill bara förtydliga.
JAG kräks inte än utan det är bara Michellinen som har kräkts.
Men idag verkar det vara slut på kräkandet.
*peppar peppar*
Jag hoppas vi övriga också slipper undan.
*peppar peppar*

Å ena sidan kräks och andra sidan resor

Kräks, kräks och åter kräks...
OMG vad jag är trött på kräks.
Maken med.
Trötta på krääääks!
Så.
No more puking, thanks.

Som motpol till detta kräkande surfar jag runt för att hitta billig resa till NY.
Jomenvisst - vi ska banne mig komma iväg dit.
Jag och A-S.
Hälsa på kära Aiko, shoppa kläder, dricka drinkar och kanske kolla in nån show på Broadway?

Känns dock lite knepigt att begära ledigt för en resa i maj när jag åker till Australien om tre veckor...
Damn globetrotter kommer nog bossen att tycka.
Men jag måste ju börja göra av med mina semesterdagar som jag snikat till mig.
En skidresa vid påsk kanske?

Nä, det är inte särskilt synd om mig.
Förutom allt det där kräkset då...

Och där kräktes hon...

...gaaaaaaaahhhh!!

Falska kruppen returns

Just som jag skulle till att börja blogga igårkväll så vaknade skruttan med sin falska krupp igen.
Hon var otröstlig i över en timme, till slut fick vi lägga oss med kläderna på i vår säng med henne.
Där somnade vi.
Fick smyga upp på natten och byta om och borsa tänder.
Sen har man vaknat en gång i timmen av hennes krupphosta...
Gäsp.
Vabbar förmiddag idag.
Nu ska jag dock få på Theo kläder och baxa iväg honom till dagis.
Kanske är bra om jag inte kommer dit i morgonrock heller?

Later dudes!

En okej måndag

Ikväll har vi ätit vitlökskokta musslor och druckit lite vitt vin.
På en måndag.
Inte illa.
Som avslutning tog jag lite sån där "nyttig" 70-procentig mörk choklad med apelsinsmak.
Eller lite och lite...
Gills det fortfarande som nyttigt om man äter hela kakan själv?

Mini make over - stolversionen

Skulle städa huset på eftermiddagen.
Total kaos rådde efter förra helgens kalas och till slut måste man ju motvilligt ta tag i det.
Jag började röja och dammsuga, men fastnade med blicken på våra slitna matsalsstolar.
När vi ärvde dem efter mamma var de fina och välvårdade.
Men efter några år hos oss har de totalt fallerat.
Katten har klöst sönder varenda dyna och det var fläckar från alla kalas och middagar vi någonsin haft.
Inte en vacker syn helt enkelt.
Så.
Istället för att städa det kaosartade hemmet började jag att byta tyg på alla stolsdynor.
Typiskt Kattis-beteende.
Att göra något roligare än det man borde.
Men, resultatet blev i alla fall rätt okej tycker jag.
Mer modernt och vår stil än de traditionella tyget som var innan.
Även om det just nu är tokmatchat med gardinerna här hemma - men de kan man ju byta ut.

Före.

Efter.

Imorgon är det slut på sötbrödsdagarna...

..it's back to the gym!

Nej, det är så klart inte jag på den här bilden heller...

Håll tummarna för att jag slipper konfrontationer... och framförallt att det inte blir blodvite...

Det är nog min glittriga mössa som gör det

Glömde ju att meddela gårdagens höjdpunkt.
Min favvokollega mr L och jag stack till Systemet på lunchen för att inhandla helgens elixir.
Vid kassorna finns skyltar där det står (typ) Du måste vara över 20 år för att handla här. Om du ser ung ut, visa legitimation.
Mr L börjar fumla med plånboken när vi står i kön och antyder att han nog måste visa leg när vi kommer till kassan.
Vi skrattar gott - höhöhö.
Han fyller fyra decennier i höst, att bli tagen för 19 är väl inte riktigt troligt.
(Sorry dear...)
Efter evighetsköande (två kassor öppna en fredagslunch, what's the deal??) är det min tur och den manlige kassören kollar på mig och säger: "Kan jag be att få se legitimation?"
Jag blir nästan generad och sjukt fnittrig.
Min kollega skrattar.
Killen i kassan tittar på mitt körkort och konstaterar "Oj, nu gjorde jag väl din dag!?"
Japp.
You betcha!
Att se ut som underårig känns alltid skönt inför helgen.

Workaholic anyone?

Nu är jag på jobbet.
På en lördag.
Ej beordrad övertid.
Men förbannat behövd övertid.
Nu ska jag rensa bort allt webbskrot som hänger över mig och ger mig ångest.
Och kanske plita färdigt den där manualen som är typ ett år försenad...
Och så ska jag äta lunch alldeles ensam uppe i matsalen på plan fem.
Vid 15 hoppas jag att jag kan bege mig hem igen.
Eller möjligen till gymmet.
But who am I kidding...

Äntligen fredagsvin... eller fredagskväll menar jag

Fredagskväll.
En evighet till lördag morgon - då jag åker till jobbet och betar av gremlinshögarna.
Vin är gott.
Ekologiskt vin är gott OCH bättre för miljön.
Och rättvisemärkt.
Känns ju bra.
En fredagskväll.

Shoppinglycka på Tyra för drygt 800 spänn

Idag har jag gjort det mest uppiggande för en utarbetat, deppig småbarnsmamma.

Jag har shoppat!

På rea!

Rara P drog med mig till väninnan Jennys underbara klädbutik Tyra Gustavsberg som hon driver med sin svägerska.

Och bara för oss var det 70 procents rabatt på en massa kläder.
Det bjöds på popcorn och bubbel (men vi skulle båda köra bil så det blev bubbelvatten för oss) och stämningen var på topp.

Massor av working-mothers som spenderade pengar på fina kläder.
Detta blev dagens kap:

En ceris/lila klänning med avtagbara axelband...

En svart klänning med strass o rosett och matchande bolero...

Mörkbrun kort och tajt (behöver man kunna stänga en sån?) skinnjacka...

Och som pricken över i:et. Två LIKADANA par underbara St Tropez-skor. MEN i olika storlekar! Jag har nämligen olika storlekar på mina fötter...

Är det någon som har storlek 40 på höger och 41 på vänster fot så kan ni höra av er till mig...

Fortfarande gremlinskänsla...

Min gremlinsjobbångest

Idag tänker jag banne mig inte jobbba när jag vabbar.
Alltså.
Jag tar ut vab från fk och i tidrapporten på jobbet anger jag också vab.
Inget fusk där.
Men jag lägger säkert ner två timmar på jobb varje gång jag vabbar halvdag.
Gratis.
För att jag får sån ångest över att jag inte jobbar.
Att jobbet som väntar på mig ska växa som nåt jättelikt monster om jag inte betar av det lite.
Som om det skulle föröka sig av min frånvaro.
Som gremlins när de får vatten på sig.
Och till viss del är det ju så.
För kollar jag inte mailen nu så kommer det att ligga ett tjugotal mail in min inbox när jag kommer till jobbet i eftermiddag.
Så poppis man är då...

Tankeväckare...

Jag skulle kunna bitcha om hur mycket jag har att göra på jobbet och hur lite jag hinner.
Eller hur jobbigt det är att Theo nu också blivit lös i magen.


Men.


Idag är mina tankar med min kollega som nu kanske förlorar sin make i och med en totalt onödig olycka.
Jag tänker på hur fruktansvärt orättvist ödet kan vara.
Och hur skört livet är.
Jag tänker på hennes söner och barnbarnen.


Jag tänker också på min egen familj.
Och hur tacksam jag är att jag har dem.
De jag har.
Och de jag hade.


Min familj är det viktigaste för mig alla kategorier.
Allt annat är ju meningslöst i jämförelse.

Lounge cocktail wedding

Nu har vi fått vårt elektroniska visum till Australien.
Och passen var ju okej som sagt.
Nu är det bara två viktiga grejer kvar att fixa (förutom solariebränna och en lite mer bikinipassande kropp, but who am I kidding?): bröllopspresenten och min tärnklänning.

Färgtemat är enligt bruden gult, limegrönt och ljusblått eller ljusrosa (beroende på vilka blommor det blir i buketten.)
Jag tror på limegrönt eller rosa för mig.
Rosa är ju jag.
Fast helst hade jag velat ha turkost eller petrolblå - så klart, jag är ju turkostfrälst.
Dresscoden är s.k. Lounge cocktail.
Känns lite svepande.
Men cocktail är ju festlig klänning, gärna kort men det går också med lång.
Surfar runt på lite sidor med olika klänningar.
Fastnade på denna.
Men hey, It's a bit too much va?
Men gud vad gärna jag hade velat vara lite Carrie med tyllkjol....

Bild från www.balochfest.se

Jag ser ljuset i tunneln fast jag går i gyttjan

När Fredde har haft Micha under eftermiddagen har han inte behövt byta någon bajsblöja alls.
Skönt å ena sidan.
Orättvist å andra sidan.
Lite sprejmålad kunde väl HAN bli någon gång?
Kan verkligen hoppas att hon inte är mer skitig nu, utan verkligen på bättringsvägen.

Något glädjande idag var dock att jag har varit lite klantig.
Eller klantig och klantig...
Jag läste lite för fort helt enkelt.
Våra pass går inte alls ut i år.
De går ut 2014!
Så vi behöver inte åka till passkontoret.
Kan fixa eVisitor-visum redan ikväll.

Fast jag lär väl slockna framför TV:n strax.
Är så sjukt slut.
Har jobbat som en gnu på jobbet men hinner aldrig i kapp med allt jag har att göra.
Känns som man går i gyttja - man kommer liksom ingen vart hur mycket man än anstränger sig.
Halkar och har sig.
Eller nåt sånt.
Men jag hoppas på en skyffel så att jag får fast mark under fötterna snart.
En skyffel som kallas "delegering".
Eller möjligen "delete"...

Fan vad sjukt

Vi har bytt runt 20 blöjor sedan midnatt.
Och bytt lakan och duschat med Micha vid 4-tiden.
Japp.
Magsjuka.
Men vad otroligt kul.
Och inte alls ångestframkallande att man har haft 16 barn på besök i helgen.
Som man potentiellt smittat.
Gaaaaaaaaaaaahhhh!
Förlåt, förlåt, förlåt...
Men hur ska man kunna veta sånt?
Sen har jag ångest för jobbet också.
Nu kommer jag ju om möjligt ännu mer efter med allt jag har att göra.
Jag får ju inte bli smittad själv heller, då är det kört.
Undrar hur man undviker sånt när ens dotter sprutmålar en när man byter blöja...

Slagen hjälte

Var bokad på både booty express och core express.
Men här sitter jag när passet redan börjat.
Röjande, fixande och kalasande i två dagar tar på krafterna.
Jag är slut som artist.
Jag vill men orkar helt enkelt inte.
Nä, jag är inte lat.
Appsoluuut inte!

Sista rymdkalaset avklarat!

Dagens rakettårta blev snäppet bättre än gårdagen - gjorde den på morgonen och testade vit chokladglasyr som komplement till den blå pyntgelén.
Mycket gott!

Astroburgare med egna små satelliter till både barn och föräldrar.

Gottebordet med tårta, muffins och kakor.

Ljusutblåsningen gick bra även idag. Fast han blev lite varm i pannan...

En av favvopresenterna - EVA från filmen Wall-E.
Med både plantan i magen och en skjutararm.
Lycka.

Pojknöje

Efter kalaset tog Fredde med Theo på MC-mässan.
Ett stort nöje för dem båda...

Efter att Fredde hävdat att motorcyklarna absolut inte hade bensin eller batterier (en sanning med modifikation) och därför inte kunde köra, vågade sig Theo upp på dem. Brrruum...

"Den här hojen vill pappa ha mamma! Baaaara några hundra tusen ju!"

Gladast blev han när han hittade en polis-mc.

Allt med ordet POLIS på gör vår son lycklig.
Fast han ska bli brandman när han blir stor.